Professor Sölve Elmståhl är medförfattare till artikeln “Being an older family caregiver does not impact healthcare and mortality: Data from the study ‘Good Aging in Skåne” som har publicerats i Scandinavian Journal of Public Health. 

Studien undersöker om det finns någon skillnad mellan informella vårdgivare och icke-vårdgivare när det gäller sjukvårdskonsumtion och dödlighet samt om det finns någon skillnad mellan vårdgivare som upplever hög vårdbörda jämfört med de som har en låg börda under en 15-årig uppföljningsperiod.

Deltagare i studien är indelat i tre ålderskategorier 60–69, 70–79, och >80 år och i analys justeras för vårdgivarnas utbildningsnivå, om vårdgivare bor med den som får hjälp, kognitionsnivå, dagliga aktivitetsnivå samt konsumtion av sjukvård.

Av 3 867 deltagare i GÅS projektet var ca 11% vårdgivare. Resultat från studien visar att vårdgivare är yngre än icke-vårdgivare, att de har en högre utbildningsbakgrund, och att de är mer fysiskt aktiva och oftare är män jämfört med icke-vårdgivare. Av 423 vårdgivare rapporterade 73 (17,3%) att de har en hög vårdbörda. Vårdgivare som har en hög vårdbörda är benägna att ge mer vård och att ge vård i eget hem. De är något äldre än icke-vårdgivare och är mer beroende av personlig fysisk aktivitet.

En möjlig förklaring på att fler vårdgivare var män kan vara en underrapportering av vårdgivarstatus och traditionella könsroller där kvinnliga vårdgivare ser det som en naturlig del av deras dagliga uppgifter att ge vård och därför inte identifierar sig som vårdgivare.

Studiens regressionsanalys visar vid deltagarnas uppföljningsbesök inga skillnader mellan vårdgivare och icke-vårdgivare eller mellan vårdgivare som har en hög vårdbörda och de som har en låg vårdbörda när det gäller konsumtion av slutenvård och öppenvård samt dödlighet sett i ett korttids perspektiv (1 och 3 år) och ett långsiktigt perspektiv (10 och 15 år). Det ger därför inte högre dödlighet eller påverkar den fysiska hälsan på ett negativt sätt att vara äldre vårdgivare.