Bakgrund

Vård och omsorgsinsatser till äldre görs till en omfattande del av närstående. Trots att andelen över 80 års ålder ökar i samhället har andel som bor i särskilda boenden minskat från år 2000, vilket också påverkar närstående. Begreppet anhörig börda utgår ifrån de effekter såväl fysiska, psykologiska, emotionella, sociala eller ekonomiska som uppstår som en följd av en näståendens vård och omsorgsbehov. Den närstående är oftast partner i en parrelation, barn eller nära vän. En modell som beskriver börda har utvecklats av bland andra Lazarus och Folkman (1984) och Zarit (1980).

Instrument

Ett flertal instrument finns för att beskriva börda. Ett instrument som beskriver fem olika dimensioner av börda har utvecklats av Elmståhl (1996). Skalan var ursprungligen framtagen för att beskriva situationen hos anhöriga till kroniskt sjuka personer. De fem dimensionerna är allmän belastning (strain), isolering (isolation), besvikelse (disappointment), emotionell påverkan (emotional involvement) och miljö (environment). Skalan omfattar 22 frågor som vardera besvaras med fyra utfall (Nej inte alls; Nej knappast; Ja i viss mån; Ja i hög grad), vilket graderas i skalsteg från 1 till 4. Instrumentet uppvisar god validitet och reliabilitet.

Användningsområdet för skalan är inte sjukdomsspecifikt och instrumentet har använts på närstående till personer som drabbats av demens, stroke, Parkinson och för personer i olika vård och omsorgsformer. Dess relation och samband med tillfredsställelse och känsla av sammanhang (Antonovsky, 1987) är vidare analyserat.

Referenser: 

• Elmståhl, S., Dahlrup, B., Ekström, H., Nordell, E. (2018). The association between medical diagnosis and caregiver burden: a cross-sectional study of recipients of informal support and caregivers from the general population study 'Good Aging in Skåne', Sweden. Springer, Aging Clinical Experimental Research 2018; 30(9): 1023–1032.
• Elmståhl S, Malmberg B, Annerstedt L. (1996). Caregiver´s burden of patients three years after stroke assessed by a novel caregiver burden scale. Archives of Physical Medicine and Rehab 1996; 77: 177-82.
• Andren S, Elmståhl S. (2005). Family caregivers´subjective experiences of satisfaction in dementia care: aspects of burden, subjective health and sense of coherence. Scand J Caring Sciences 2005; 19: 157-168.
• Andrén S, Elmståhl S. (2002). Former family careres´subjective experiences of burden: a comparison between group living and nursing home environments in one municipality in Sweden. Dementia 2002; 1: 241-254.
• Caap-Ahlgren M, Dehlin O. (2002). Factors of importance to the caregiver burden experienced by family caregivers of Parkinson's disease patients. Aging Clin Exp Res. 2002 Oct;14(5):371-7