Ensamhet och social isolering har uppmärksammats som ett växande folkhälsoproblem, särskilt efter covid-19-pandemin. Pandemin påverkade påtagligt äldres möjlighet till sociala kontakter, vilket kan ha haft långsiktiga konsekvenser för deras psykiska och fysiska hälsa.
Dessutom blir befolkningen allt äldre, vilket gör det ännu viktigare att förstå och hantera de hälsorisker som ensamhet kan medföra.
Ensamhet vanligt hos äldre
Ensamhetskänslor och social isolering är relativt vanligt bland äldre, där 60 % uppgav att de känt sig ensamma någon gång, medan 14 % upplevde frekventa eller konstanta ensamhetskänslor. Social isolering rapporterades av 6 %. Kvinnor över 80 år upplevde mest ensamhetskänslor (74 %), medan män över 80 år rapporterade något lägre förekomst (52 %).
- De flesta äldre som kände sig ensamma var emellertid inte socialt isolerade, vilket indikerar att ensamhet kan handla mer om den subjektiva upplevelsen av sociala relationer än om det faktiska antalet kontakter, säger Markus Svensson.
Forskningen kan bidra till att identifiera riskgrupper
Han menar att forskningen är viktig för äldre och deras anhöriga, då den ökar förståelsen för hur ensamhet är kopplat till hälsan. Hälso- och sjukvårdspersonal kan använda resultaten för att bättre identifiera riskgrupper. Även forskare inom geriatrik och folkhälsa kan dra nytta av avhandlingen för att bättre förstå sambanden mellan sociala faktorer, hälsa och läkemedelsanvändning hos äldre. Politiker och anslagsgivare kan ha nytta av resultaten för att bättre kunna bedöma problemets omfattning och behovet av mer forskning och finansiering av ensamhetsforskning.
Utgår från datamaterialet i Gott Åldrande i Skåne (GÅS)
Studierna har sin grund i befolkningsstudien Gott Åldrande i Skåne (GÅS) och har baserats på enkäter, medicinska undersökningar och intervjuer med över 6 800 äldre deltagare. Både tvärsnitts- och uppföljningsanalyser utfördes för att undersöka samband mellan ensamhet, social isolering och olika hälsoaspekter, med hänsyn till faktorer såsom ålder, kön och livsstil.
Markus Svensson vill fortsätta med denna forskning för att ännu bättre förstå sambanden mellan ensamhet, social isolering och hälsa.
- Det inkluderar att undersöka riktningen på orsakssambanden och om insatser för att minska ensamhet kan förbättra hälsoutfall och minska sjukvårdskonsumtion, säger han.