Antalet hemtjänsttimmar har ökat något de senaste två åren, men sannolikheten att få ett beslut om vård- och omsorgsboende var lägre. Kartläggningen visar att cirka 15 procent av Stockholms invånare 65 år eller äldre har någon form av omsorg. Av dessa bor en fjärdedel på vård- och omsorgsboende, medan resten har hemtjänst. Majoriteten är ensamstående kvinnor.

Givet samma behov har antalet hemtjänsttimmar i kommunen i snitt ökat med en och en halvtimme per vecka, jämfört med för två år sedan. Men sannolikheten att få ett beslut om vård- och omsorgsboende var lägre, särskilt för personer med en mycket hög grad av funktionsnedsättning, 34 procent, jämfört med tidigare år, 54 procent. Generellt kan sägas att ju större behov man har, desto mer hjälp får man, oavsett ålder, kön och var man bor. Istället är kognitiv svikt och behov av hjälp med personlig omsorg avgörande för vilken typ av omsorg en person får och i vilken omfattning.

En viktig aspekt som rapporten visar på är att underlaget endast kunde förklara hälften av variationen i omsorgens omfattning. Behov av hjälp med hushållssysslor, matlagning, skörhet, psykisk ohälsa och missbruk är exempel på faktorer som saknas. SNAC-K Vårdsystem har i dagarna fått det glädjande beskedet att en förnyad ansökan om etikprövning har godkänts av etikprövningsnämnden. Beslutet innebär bland annat att det blir lättare att samla in mer tillförlitliga data, inte bara från Kungsholmen, utan från hela Stockholm.

– Dessutom kan vi nu få mer heltäckande och kombinerande data över äldreomsorg och sjukvård, säger Bettina Meinow, en av utredarna bakom SNAC-K Vårdsystem och den senaste rapporten.