Vi ber Marieclaire, PhD och biträdande forskare vid Geriatriska kliniken på Skånes universitetssjukhus, berätta om hennes forskning om ålder och kognition. ”I min forskning studerar jag hjärnans olika kognitiva funktioner som exempelvis minnet, mental snabbhet, språkförmåga, samt rumsuppfattning. Den kognitiva förmågan påverkas på olika sätt av ett antal olika åldersrelaterade sjukdomar som exempelvis njursvikt, lungfunktion, förstadium till demens och sömnsproblematik”.
Förklaringen får oss att fråga Marieclaire vad som ska till för att vi kan hålla oss friska från åldersrelaterade kognitiva sjukdomar så länge som möjligt. ”Studier visar att det är viktigt att ha en social umgängeskrets, ägna sig åt mentalt stimulerade aktiviteter som att läsa böcker eller lösa korsord. Det som skyddar kroppen skyddar också hjärnan. Därför är det också viktigt att hålla koll på sitt blodtryck, motionera och äta hälsosamt”.
Samtalet får oss att diskutera vid vilken ålder de kognitiva sjukdomarna inträffar. ”De kognitiva sjukdomarna, som demens inträffar vanligtvis efter 65 års ålder och för varje 5år fördubblas risken att få demens. I min forskning ser jag att knappt en femtedel av deltagare som är 60–69 år har en lindrig kognitiv svikt. För människor i ålderskategorin 70–90 år är det ca.30%.”
Vi frågar Marieclaire om hon kan förklara vad lindrig kognitiv svikt innebär. ”Lindrig kognitiv svikt kan vara ett förstadium till demens men vi har också sett att vissa deltagare som klassificerats med en kognitiv svikt har återgått till ett normalt kognitivt tillstånd. Det har jag bland annat skrivit om i min avhandling ”Assessment of cognition in ageing. Investigating internal validity, occurrence and reversion of Mild Cognitive Impairment. Data from the general population study "Good Aging in Skåne”.
Under intervjun pratar vi om vad det kan bero på att en deltagare inte längre uppfyller diagnoskriterierna för lindring kognitiv svikt, dvs. återgått till ett normalt kognitivt tillstånd. Marieclaire förklarar ”kognitiv svikt klassificeras med hjälp av kognitiva tester som utförs på GÅS-mottagningen. Ibland har deltagaren varit okoncentrerade eller stressade när de utfört testerna och därför fått ett ofördelaktigt resultat som inte egentligen reflekterar kognitiv sjukdom. Man har även sett att personer som blivit friska från depression gör bättre ifrån sig på kognitiva test än när de var nedstämda. Våra studier visar också att deltagare som hade en bättre allmän kognitiv förmåga hade en större chans att återgå till ett normalt kognitivt tillstånd ”.
Vi fortsätter intervjun med att fråga Marieclaire hur lång tid det går emellan varje undersökning. ”Vi gör nya undersökningar vart sjätte år. Just nu jobbar jag tillsammans med vår statistiker på Geriatriken, Aldana Rosso, och en pre-doktorand, Benjamin Sjögren där vi tittar på vilka ytterligare faktorer som kan påverka varför en deltagare har lindrig kognitiv svikt vid första undersökningen men inte vid nästa. Men vi har inga resultat än”.
I en annan studie undersöker Marieclaire om förekomsten av lindrig kognitiv svikt har minskat i befolkningen sedan GÅS-projektet började 2001. ”Preliminära resultat visar att förekomsten av lindrig kognitiv svikt har minskat under de senaste 20 åren i den skånska befolkningen, vilket är glädjande nyheter”.
Vi undrar om Marieclaire kan ge läsaren en förklaring till varför förekomsten har minskat och hon berättar ”Vi ser att äldre idag har igenomsnitt lägre blodtryck än tidigare och att det beror på att behandlingen av blodtryck har blivit bättre. Vi ser även att vardagsmotionen och utbildningsgrad har ökat, och bägge faktorerna sägs skydda mot kognitiva sjukdomar”. Men om dessa faktorer har en direkt påverkan på den minskningen av lindrig kognitiv svikt som hon observerat i den skånska befolkningen undersöker hon fortfarande.