Webbläsaren som du använder stöds inte av denna webbplats. Alla versioner av Internet Explorer stöds inte längre, av oss eller Microsoft (läs mer här: * https://www.microsoft.com/en-us/microsoft-365/windows/end-of-ie-support).

Var god och använd en modern webbläsare för att ta del av denna webbplats, som t.ex. nyaste versioner av Edge, Chrome, Firefox eller Safari osv.

Hur ser livstillfredsställelsen ut för svenskar i åldern 60–93?

Foto. Två kvinnor sitter vid en sjö
Foto. Två kvinnor sitter vid en sjö

Professor Sölve Elmståhl ligger bakom en ny studie som undersöker livstillfredsställelsen i den allmänna äldre populationen och hur normativa data kan användas ur ett folkhälsoperspektiv.
Resultat från studien visar att män i åldern 60–93 år har högre livstillfredsställelse än kvinnor men att livstillfredsställelsen för båda könen blir lägre med stigande ålder. Kroniska sjukdomar och låg fysisk aktivitetsnivå minskar också livstillfredsställelsen. Raska individer utvisar störst livstillfredsställelse.

Artikeln ”The Life Satisfaction Index-A (LSI-A): Normative Data for a General Swedish Population Aged 60 to 93 Years” har publicerats i Dove Press journal: Clinical Interventions in Aging”. Studien är baserad på Neugartens livstillfredsställelse index-A (Life Satisfaction Index, LSI-A) och relaterar normvärden baserad på kön och ålder till antalet kroniska sjukdomar och funktionsnedsättning. Livstillfredsställelse som begrepp är en subjektiv skattning av individens kognitiva och emotionella prestation och visar i vilken utsträckning sociala och psykologiska behov har uppfyllts. Kvinna, stigande ålder, sjukdom och nedsatt funktionsförmåga är faktorer som förknippas med nedsatt livstillfredsställelse.

Tvärsnittsstudien har hämtat data från projektet ”Gott Åldrande i Skåne – GÅS” och SNAC Blekinge som är en del av den svenska nationella studien om åldrande och vård. Studien omfattar både stads- och landsbygdsområden från södra delen av Sverige. Totalt 5815 individer har deltagit i studien, 2656 (45,7%) män och 3159 (54,3%) kvinnor. Deltagare som har diagnosticerats med demens eller som har bedömts ha svår nedsatt kognitiv förmåga har uteslutits från studien.

Två sociodemografiska variabler har inkluderats i studien; civilstånd och utbildning som utöver antalet kroniska sjukdomar och fysisk aktivitetsnivå har visat sig vara av betydelse vid bedömning av livstillfredsställelse. Civilstånd är indelat i sambo (gift/sambo) eller ensam (ogift/frånskild/änka) och utbildningsnivån är kategoriserad utifrån grundskola (eller mindre), gymnasium eller universitetsstudier.

Kroniska sjukdomar (cancer, fraktur, hjärta, lunga, neurologiska, endokrinologiska och psykiatriska sjukdomar) har klassificerats utifrån medicinska diagnoskoder (ICD-10 klassificeringen). Till bedömning av fysisk aktivitetsnivå har ”ADL trappan” (ADL – Activities of Daily Life Staircase) använts och fem personliga aktiviteter i vardagen har mätts (matintag, att klä på sig, att duscha, toalettbesök och gångförmåga) i kombination med fyra vardagliga sysslor (matlagning, transport, shopping, rengöring). Bedömningen har registrerats utifrån en trepunktsskala (oberoende, delvis beroende och beroende) där begreppet beroende innebär hjälp från en annan person.

Normvärden från studien kan underlätta framtida bedömningar och utvärderingar av livstillfredsställelse i den allmänna äldre populationen och användas som referensvärden vid undersökningar och i kliniska fallstudier.