I Blekinge har SNAC-studien (Swedish National study on Aging and Care) sedan start kompletterats med en odontologisk del där deltagarna genomgår en fullständig undersökning av munhålan. Detta har gett uika möjligheter att studera sambandet mellan munhälsa och allmänhälsa i en äldre befolkningsgrupp. Under 2019 presenterades 2 odontologiska avhandlingsarbeten baserade på SNAC-Blekinge materialet. Den ena doktoranden och övertandläkaren Helena Nilsson fokuserade på sambandet mellan parodontit och kognitiv svikt.

Kognitiv svikt kan på ett dramatiskt sätt påverka förutsättningarna för oral hälsa. Sambandet mellan tandlossning och demenssjukdom kan handla om att man på grund av sjukdomen inte kan sköta sin munvård och bibehålla sin munhälsa. Andra faktorer som kan förklara ett samband har diskuterats i litteraturen. Nedsatt tuggfunktion och därmed en försämrad neurofysiologisk feedback eller en gemensam inflammatorisk komponent via systemisk påverkan av tandlossningssjukdom har förts fram som tänkbara förklaringsmodeller.

Helena Nilsson undersökte om tandförlust och parodontit är associerat med kognitiv försämring. Helena studerade också om parodontit kunde förutspå en kognitiv försämring hos personer som i första omgången karaktäriserades som kognitivt friska och försökte identifiera faktorer som kan påverka att man får en sådan försämring. Personerna följdes under sex år. Även med hänsyn taget till andra faktorer som ålder och utbildningsnivå visade sig parodontit ha en signifikant betydelse för kognitiv försämring. I avhandlingen ingick dessutom en tolvårsuppföljning som visade att parodontit ökar risken för förlust av flera tänder. Sammantaget visar resultaten på vikten av att diagnostisera och behandla parodontit även bland äldre personer. Det är viktigt att patient och tandvård upprätthåller kontakten även vid hög ålder.

Den andra avhandlingen av doktoranden och övertandläkaren Viveca Wallin Bengtsson fokuserade på parodontit och hjärtkärlsjukdom. Det övergripande målet med hennes avhandlingsarbete var att studera samband mellan parodontit och hjärtkärlsjukdomar respektive död över tid. På panoramaröntgenbilder av käkarna analyserades förkalkningar i karotiskärlen och bennivån runt tänderna. Kliniskt undersöktes förekomsten av tandköttsfickor och blödning vid ficksondering. En frågeställning var att studera om karotisförkalkningar, som identifierats på panoramaröntgenbilder kunde sättas i samband med insjuknande i stroke och/eller hjärtsjukdomar över en uppföljningstid på >10 år. Ytterligare ett mål var att undersöka om individer med parodontit hade större sannolikhet att utveckla stroke, hjärtsjukdom eller död, under en uppföljningstid på >15 år.

Hos individer 60-72 år upptäcktes ett starkt samband mellan karotisförkalkning på panoramaröntgen och insjuknande i stroke och/eller hjärtsjukdomar. Individer med parodontit hade oftare karotisförkalkning, jämfört med de som inte hade parodontit. Det fanns ett tydligt samband med ökad risk för hjärtsjukdomar liksom en ökad risk att dö under uppföljningstiden. Båda avhandlingarna styrker således sambandet mellan munhälsa och allmänhälsa och visar på vikten att vårdpersonalen samverkar i omhändertagandet av den äldre individen.